Över hälften anser att fetma beror på ohälsosam livsstil

Enligt Martin Carlsson, docent i endokrinologi, överläkare, medicinsk chef och en av grundarna av Yazen, är det inte förvånande att många tror att övervikt och fetma är individens eget ansvar.

– Tyvärr tror många att övervikt och fetma kan lösas genom att individen helt enkelt skärper sig. Samhället måste börja se på sjuklig övervikt (fetma) som en kronisk sjukdom som kräver sjukvård. Det är dags att inse att kampen mot fetma inte bara handlar om viljestyrka, utan även om komplexa biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Detta kräver omfattande stöd, långsiktiga livsstilsförändringar och oftast medicinsk behandling.

Att gå ner i vikt är svårt men att behålla viktnedgången är ännu svårare

På frågan om det är svårt att hålla vikten efter viktminskning svarade 66 procent ja, vilket visar hur utmanande det är för många att hålla vikten stabil efter att ha gått ner i vikt. Bland de respondenter med diagnostiserad obesitas (sjuklig övervikt) svarar 80 procent att det är svårt att hålla vikten efter en viktnedgång.

En stor del av förklaringen till viktökning efter viktminskning beror på kroppens anpassning till mindre mängd kalorier. Hormoner och signaler i kroppen förändras för att överleva på lite mat. Förbränningen minskar, aptiten ökar och kroppen får signaler om att äta mer, säger Martin Carlsson.

Dessa egenskaper har varit nödvändiga för att överleva svältkatastrofer och har hjälpt våra förfäder att överleva. Vi har ärvt dessa gener, vilket förklarar varför vikten snabbt ökar efter viktminskning. Kroppen försöker återfå de förlorade kilona genom att sänka förbränning och ämnesomsättning, tillägger han.

Fler än hälften kämpar med motivation

Undersökningen visar att 56 procent av de svarande upplever att det största hindret för att hålla en hälsosam vikt är att upprätthålla motivationen. Femtio procent pekar på bristande disciplin som en utmaning, 23 procent nämner känslan av misslyckande efter misslyckade försök och 20 procent säger att motstridig information om viktminskning är ett hinder.

Resultaten understryker att viktminskning inte bara handlar om kost och träning, utan också om de psykologiska aspekterna som motivation, disciplin och känslomässiga reaktioner. Detta visar hur viktigt det är med en helhetssyn som tar hänsyn till både kropp och sinne för att uppnå och behålla en hälsosam vikt, säger Martin Carlsson.

En tredjedel säger att de är eller har varit sjukligt överviktiga

Undersökningen visar också att 68 procent av deltagarna aldrig har varit sjukligt överviktiga (BMI över 30), medan 32 procent säger att de antingen har varit eller är sjukligt överviktiga. Enligt Folkhälsomyndigheten har drygt hälften av vuxna svenskar nu övervikt (BMI över 25). 

Globalt uppskattas det att 1,9 miljarder människor kommer att lida av allvarlig övervikt år 2035, vilket motsvarar var fjärde vuxen person. Bland barn förväntas fetma öka med 100 procent mellan 2020 och 2035, med samhällskostnader på svindlande 4 000 miljarder dollar, säger Martin Carlsson.

Förebyggande åtgärder motverkar stora samhällsproblem

Övervikt och fetma har blivit ett stort samhällsproblem som hotar social hållbarhet och orsakar höga kostnader för sjukvård. Martin Carlsson påpekar att fetma som sjukdom inte tas på tillräckligt stort allvar och att för mycket fokus läggs på reaktiv behandling.

‍

Varför ska vi vänta tills hjärtat är belastat, knäna svaga och hälsan på gränsen till kollaps innan sjukvård och medicinsk behandling erbjuds? Vi måste erbjuda hjälp i form av viktminskningsläkemedel och livsstilsförändringar till alla med ett BMI över 30. Även förebyggande behandling som minskar risk för övervikt och fetma behövs. Det kommer att spara samhället enorma kostnader på lång sikt. I vissa fall krävs också kirurgisk behandling. Det handlar om att ta ett helhetsperspektiv på samhällsmedicin istället för att fokusera snävt på komplikationer av övervikt och de omedelbara kostnaderna, säger han.

Nödvändigt med specialistkompetens och digital hälsovård

Martin Carlsson menar att digital hälsovård är en lösning på fetmaproblemet, särskilt eftersom specialiserad vård mot fetma endast finns på få platser med begränsad kapacitet. Digitala sjuk- och hälsovårdstjänster som Yazen erbjuder skräddarsydda viktminskningsprogram som inkluderar kostförändringar, rådgivning, ökad aktivitet, mental hälsovård och medicinering styrd av specialister.

Internationellt ser vi att allmänläkare med begränsad kunskap om fetmabehandling skriver ut läkemedel och patienter söker råd på sociala medier om användning och biverkningar. Detta är oroande, då bara drygt en fjärdedel (27%) fortsätter behandlingen efter ett år, jämfört med drygt 70 procent för patienter i mer strukturerade digitala tjänster som Yazen.

En annan viktig aspekt med digitala hälsotjänster som Yazen är att patienter får direkt tillgång till läkare, sjuksköterskor, psykologer, näringsexperter, coacher och personliga tränare. Erfarenheter från våra över 15 000 patienter visar att de använder 60 procent lägre doser läkemedel än de som får motsvarande läkemedel från sin allmänläkare och ändå får minst lika bra, om inte bättre resultat. Detta ger färre biverkningar och är fördelaktigt för både samhällsekonomin och tillgången till läkemedel, avslutar han.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av analysinstitutet YouGov. Under perioden 28 juni - 2 juli 2024 genomfördes totalt 1012 CAWI-intervjuer med personer i åldern 18+ år. Data vägs med dimensionerna kön, ålder och geografi baserat på en idealbild från SCB, så att resultaten är representativa för befolkningen med avseende på ovanstående målgrupp.

‍