Body mass index (BMI), kroppsmått och kroppssammansättning – därför använder Yazen flera mått

1. Så använder Yazen BMI i en hälsobedömning

BMI fungerar som en initial del av hälsobedömningen genom att ge en övergripande indikation på viktstatus och potentiella hälsorisker. Samtidigt är måttet behäftat med begränsningar och återspeglar inte hela den individuella hälsosituationen.  

Inom Yazen används BMI därför som ett screeningverktyg och kompletteras med ytterligare kliniska data, såsom provtagning, midjemått och andra relevanta kroppsmått. Detta möjliggör en mer nyanserad medicinsk bedömning och utformning av en individualiserad behandlingsplan.

2. Kroppsmåttsanalyser

Hur fettet är fördelat i kroppen spelar stor roll för hälsan. Fett som lagras djupt inne i buken, runt organen – det viscerala bukfettet – är kopplat till insulinresistens, inflammation och hormonella förändringar som påverkar ämnesomsättningen. Detta ökar risken för metabola sjukdomar som typ 2-diabetes, leverförfettning och hjärt–kärlsjukdom.

När kroppsmått kombineras med BMI fås en mer nyanserad bild av hälsan. Genom att följa midje-, höft-, längd- och halsmått kan proportioner och kvoter beräknas, vilket gör det möjligt att:

• uppskatta och följa kroppsfettprocent
• uppskatta fettfördelning och metabol risk
• anpassa behandlingsstrategier utifrån individuella mått och riskprofil

3. Kroppssammansättning via bioelektrisk impedansanalys (BIA)

I samarbete med Withings finns det via Yazen möjlighet att beställa en bioimpedansvåg som går att koppla till Yazen-appen. Förutom kroppsvikten kan denna våg ge information om kroppssammansättning i form av värden för kroppsfett, muskelmassa och visceralt fett bland annat. Mätvärdena synkroniseras till Yazen-appen och förändringar i vikt, fettprocent och muskelmassa över tid kan följas. Denna information delas också med behandlingsteamet. Detta ger möjlighet till långsiktig uppföljning av kroppssammansättning över tid och möjlighet att anpassa livsstilsåtgärder för att uppnå en hälsosam balans mellan muskler och kroppsfett.

Så fungerar BMI  

BMI (Body Mass Index) är ett mått som visar förhållandet mellan din vikt och längd. Det kan ge en första indikation på dina hälsorisker och hjälpa dig att förstå hur olika faktorer påverkar ditt välmående. Du kan räkna ut ditt BMI med en enkel formel eller via digitala verktyg, som Yazens BMI-räknare.

På befolkningsnivå har BMI visat sig ha ett starkt samband med ökad risk för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, högt blodtryck och vissa cancersjukdomar.

Men för den enskilda patienten ger BMI ingen tydlig bild av hur ett eventuellt överskott av kroppsfett påverkar hälsan. Personer med samma BMI kan alltså ha helt olika riskprofiler: vissa kan ha komplikationer och viktrelaterade sjukdomar, medan andra inte har det.

Individer med liknande BMI kan också skilja sig åt när det gäller mängd och fördelning av kroppsfett, vilket påverkar deras hälsoutfall på olika sätt.

På grund av obesitas komplexa och heterogena natur krävs därför ytterligare klinisk bedömning för att avgöra i vilken grad ett överskott av kroppsfett påverkar en persons hälsa.

BMI-kategorier – förstå ditt resultat

När du räknar ut ditt BMI får du ett värde som hamnar i en viss kategori. Ditt BMI-värde säger sedan något om din hälsorisk, och det kan användas som vägledning för att förstå din nuvarande hälsosituation. Varje kategori är kopplad till olika nivåer av hälsorisker. Viktigt att känna till är att BMI är utvecklat utifrån västerländska populationer och passar inte alla befolkningsgrupper lika bra. Forskning visar till exempel att asiatiska populationer kan få ökade metabola risker vid lägre BMI till exempel BMI ≥ 23 = ökad risk och BMI ≥ 27,5 = hög risk. Dessutom kan BMI som mått underskatta risk hos äldre då muskelmassa ofta minskar med åldern.

Därför är det viktigt att komma ihåg att BMI alltid bör ses i kombination med andra faktorer som kroppsmått, andra hälsomarkörer, livsstil och hur du själv mår.

Syftet med att tolka sitt BMI är att få en första indikation på övergripande hälsostatus. Resultatet kan användas som ett underlag för att bedöma om det finns behov av vidare medicinsk utredning eller livsstilsstöd, samt som vägledning i arbetet mot en hälsosam vikt. På så sätt kan BMI bidra till att främja långsiktig hälsa och välmående.

Undervikt – BMI under 18,5

Ett lågt BMI-värde säger ofta att kroppen kan ha brist på näring och att det finns en ökad risk för hälsoproblem kopplade till undervikt. Ett lägre BMI kan vara ett tecken på att kroppen inte får tillräckligt med energi eller näring. Det kan påverka energinivåer, immunförsvar och muskelmassa.

Normalvikt – BMI 18,5-24,9

I denna kategori innebär det att man har en hälsosam vikt, där risken för viktrelaterade sjukdomar generellt är som lägst. Fokus ligger på att behålla stabila vanor som stärker hälsan över tid: regelbunden rörelse, att äta hälsosamt, varierad kost och återhämtning.

Övervikt – BMI 25-29,9

Här kan risken öka något för framtida hälsoproblem, särskilt från BMI 27 och uppåt. Många i denna kategori mår bra men kan ha nytta av att se över vanor för att minska risken för bland annat typ 2-diabetes och förhöjda blodfetter. Obehandlad övervikt kan dessutom leda till obesitas, vilket ytterligare ökar risken för olika sjukdomar.

Små förändringar gör stor skillnad. Ofta räcker det med förändringar i kost, fysisk aktivitet och vardagsrutiner, gärna med stöd av vårdpersonal vid behov. Regelbunden fysisk aktivitet är särskilt viktig för att minska riskerna och bevara en god hälsa.

Obesitas grad 1 – BMI 30-34,9

BMI över 30 klassas som obesitas (fetma) och innebär en ökad risk för flera följdsjukdomar, såsom förhöjda blodfetter, och kan påverka energinivåer, blodtryck och blodsockerreglering.

Många upplever att ett strukturerat program fungerar bäst för behandling av obesitas – med vägledning från vårdpersonal och stöd som anpassas efter dina behov. Viktnedgång genom medicinsk behandling kan vara ett alternativ för vissa och ska följas upp regelbundet av läkare.

Obesitas grad 2-3 – BMI 35+

Vid högre BMI – särskilt vid BMI över 35 som klassas som svår fetma – ökar risken för följdsjukdomar ytterligare, såsom förhöjda blodfetter, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Här kan man ibland behöva ett mer omfattande stöd, som exempelvis kirurgi, om andra behandlingsmetoder inte ger tillräcklig effekt.

Kroppsmått

Hur fettet är fördelat i kroppen spelar stor roll för hälsan. När mer fett samlas djupt inne i buken, runt organen, ökar risken för flera sjukdomar. Detta så kallade viscerala bukfett är kopplat till bland annat insulinresistens, inflammation och förändringar i hormoner som styr ämnesomsättningen. Tillsammans kan detta leda till metabola sjukdomar som typ 2-diabetes, leverförfettning och hjärt-kärlsjukdom.

Forskning visar att flera kroppsmått och kvoter ofta förutsäger risken för sjukdom och förtida död bättre än BMI. Ett större midjemått eller en hög midja/längd-kvot är till exempel starkt kopplade till ökad risk för typ 2-diabetes, hjärt–kärlsjukdom och andra metabola besvär.

Kroppssammansättning via BIA

Bioelektrisk impedansanalys (BIA) mäter hur lätt elektrisk ström passerar genom kroppen via elektroder på huden. Eftersom olika vävnader leder ström olika bra kan metoden uppskatta kroppssammansättningen, till exempel fettmassa och muskelmassa.

En hälsosam kroppssammansättning innebär en balans mellan muskelmassa och andelen kroppsfett samt var på kroppen fettet lagras in. Detta är särskilt viktigt eftersom för mycket kroppsfett, i form av framför allt visceralt bukfett, kan öka risken för diabetes typ 2, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar. Samtidigt är en optimal muskelmassa avgörande för att kroppen ska fungera bra, hålla ämnesomsättningen igång och minska risken för skador.

Vid viktnedgång förloras normalt både fett och muskler. Eftersom muskelmassan spelar så viktig roll för hälsan i stort samt för långsiktig viktstabilitet är det betydelsefullt att försöka minimera muskelförlusten. Regelbunden styrketräning tillsammans med ett optimalt proteinintag är nyckelfaktorer för att minska muskelförlusten under en viktnedgång.

Genom att mäta kroppssammansättningen får du en tydligare bild av vad som händer i kroppen när du genomgår livsstilsförändringar. Det hjälper dig också att sätta rätt mål, oavsett om du vill gå ner i vikt, öka din muskelmassa eller förbättra din hälsa på andra sätt. Vikt och kroppssammansättning kan variera från dag till dag beroende på flera faktorer som exempelvis fysisk aktivitet och vilken typ av kost som intagits, varför resultaten säger mer som en trend av upprepade mätningar över tid än den enskilda mätningen. För att få så jämförbara resultat som möjligt är det viktigt att väga sig under samma förhållanden varje gång. Genom regelbundna mätningar och översikt över konkreta resultat kan motivation och fokus i en hälsoresa upprätthållas. Genom regelbunden utvärdering av hur din kost- och träningsplan påverkar din vikt, fettprocent och muskelmassa kan du lättare påverka din behandling i den riktning du vill.

En långsiktig hälsoresa

BMI är bara en startpunkt. Det viktigaste är vad just du behöver för att må bra och stärka din långsiktiga hälsa och vikt. För vissa kan målet vara att behålla den nya vikten, medan andra strävar efter viktnedgång för att uppnå en hälsosam vikt och förbättra sitt välmående på ett hälsosamt sätt.

Din hälsa är unik, och olika livssituationer kräver olika lösningar. Strategier för att uppnå och bibehålla en hälsosam vikt varierar beroende på ålder, livsstil och individuella förutsättningar. Därför jobbar Yazen för att skräddarsy en behandling som fungerar för just dig.

Den långsiktiga strategin för att behålla hälsosamma vanor är lika viktig som den initiala viktförändringen. Genom vårt professionella team får du stöd att utveckla hållbara metoder som fungerar för din livssituation. Personer i olika åldrar och med olika behov behöver olika tillvägagångssätt, och ett bra vårdteam tar hänsyn till dessa individuella behov.

Professionell hjälp för viktrelaterad hälsa

Du behöver inte göra resan ensam. Hos Yazen får du tillgång till ett team av vårdgivare som kan hjälpa dig att hitta strategier som fungerar för just din vardag, både via vår digitala plattform och genom personlig kontakt. Du kan även få stöd av olika experter. Ditt team hos Yazen består nämligen av:

• Läkare som bedömer hälsorisker och hjälper dig att hitta rätt behandlingsalternativ.
• Dietister stöttar dig med personlig kostrådgivning.
• Personlig tränare kan hjälpa dig med anpassad fysisk aktivitet för att förbättra din hälsa.
• Psykolog stöttar dig i frågor kring tankar och känslor kring kroppen, vikten och kosten.
• YazenCoach din främsta kontaktperson som stöttar dig med både det ena och det andra under din behandling – och kan guida dig vidare till någon av våra experter inom kost, psykisk hälsa och träning.

Hos Yazen kombinerar vi evidensbaserade metoder med omtanke och personligt stöd – för att hjälpa dig stärka din hälsa på dina villkor.

‍